Sängen är mjuk under mig och ger mig den komfort jag behöver. Mitt huvud är fullt av tankar från det Joelle berättade. Alla tankar snurrar och lämnar mig förvirrad, utan några svar. Nu vet jag i alla fall att Vanessa är en svuren fiende till både Tigers och Red Bullets och jag antar att det är det viktigaste.

”För att börja om från början, för några år sen träffades Lane och Vanessa på en klubb. Man kan säga att Vanessa lurade in Lane i en relation.” Joelle tar ett andetag. ”Dem var tillsammans ett ganska långt tag, och alla killarna började lita på henne, något som är väldigt ovanligt i vår situation. Dem hade väldigt svårt att lita på vemsomhelst, och det har dem fortfarande, men det var mycket värre förut. Jag antar att dem har byggt upp det nu. The Tigers och Red Bullets var då två stora gäng, båda med ungefär tio medlemmar.” Jag nickar för att bevisa att jag lyssnar. Nyfikenheten är på topp just nu, men jag låter Joelle ta sin egen tid att berätta. ”Men Vanessa var ingen person man kunde lita på. I själva verket så var hon bara en backstabber hela tiden. Hon hade en deal med Xavier Donovan att krossa båda gängen inifrån med hjälp av Lane, då han tyckte det var två stora hot. Han har alltid gillat att vara på topp. Han nöjde sig inte att vara en av de bästa, han ville vara den enda bästa.” Joelle slickar sig om läpparna. ”Han visste att det skulle bli svårt eftersom att gängen redan var så bra. Ingen hade lyckats ta ner dem. Men Xavier träffade Vanessa, en manipulativ bitch som vet exakt hur man snurrar en kille runt fingret så att man har honom under sin makt. Det är vad hon gjorde med Lane. Det är precis som en köttätande växt som lurar in sitt byte i sitt bo innan den krossar sitt byte.” En ilande, gnagande känsla börjar växa inom mig. ”När det gått ett tag, gjorde hon sitt andra steg, eftersom att det första var att lura Lane som faktiskt var kär i henne. Xavier låtsades kidnappa henne, och höll henne som en fånge. Dem visste inte vart hon var, eller om hon fortfarande levde. Lane var förkrossad och la hela skulden på sig själv. Det var som ett krig. Tillslut fick dem en ledtråd om vart dem kunde finna henne, och samlade både The Tigers och Red Bullets, då dem visste att dem skulle behöva kämpa för att få henne tillbaka. När dem kom dit stod dem framför ett gammalt lagerhus, och Lane skyndade sig in för att leta efter Vanessa. Det var lätt, alldeles för lätt. Dem fick ett bakslag och plötsligt var dem mitt i ett krig. Kula efter kula avlossades. Många blev träffade och dog.” Joelle behöver inte säga mer för att jag ska förstå. Hatet för Vanessa växer sig starkare i mig. Hatet som bara haft några rötter förut, är nu ett ståtligt träd inom mig som aldrig kommer kunna krossas.
En fråga jag måste ha svar på kliar på min tunga. ”Men om ni har svårt att lita på vemsomhelst, hur kunde ni släppa in mig så lätt? Jag menar, jag kunde vara precis som Vanessa.” Joelle ler milt mot mig.
”Jag vet inte, men det var något med dig när jag så dig för första gången och jag visste att jag kunde lita på dig. Och sen när du fick bort den där stora mannen visste jag. Jag antar att du var speciell. Det måste vara ett av dem viktigaste besluten i mitt liv, för du är som en syster som mig nu.”

Dem orden värmer mig fortfarande och jag vet att dem kommer göra det ett långt tag framåt. Sängen sjunker ner bakom mig och meddelar att någon lagt sig bakom mig.
”Vad gör du?” mumlar en mjuk röst i mitt öra och genast vaknar fjärilarna i liv i min mage.
”Bara tänker.” svarar jag och vänder mig mot honom.
”Vill du göra något annat?” frågar han hemlighetsfullt och jag höjer på ena ögonbrynet.
”Som vad?” biter jag mig i läppen och han placerar en hand på min kind.
”Som det här.” Han lutar sig sakta fram och låter sina läppar smeka mina, innan han pressar sina läppar helt mot mina. Jag sluter ögonen och låter mina läppar arbeta mot hans. Kanske går vi för snabbt fram, men för att vara ärlig så bryr jag mig inte. Jag vill bara ha Justin, och det är allt som spelar någon roll.