”Babe?” mumlar en raspig röst som får fjärilar att flyga i hela min mage. ”Baby, vakna.” Jag virar täcket hårdare runt min kropp och försöker stänga ute hans röst, samtidigt som jag låter sömnen ta över min kropp igen. En suck kan höras, men den låter dämpad som om den är långt borta. Sedan känns världen borta för ett tag innan jag kan känna hans andetag mot min hals och hans fingrar i mitt hår. ”Du borde verkligen vakna innan jag gör något dumt.” Handen som inte är i mitt hår letar sig innanför täcket och börjar sakta smeka upp längs mitt bara lår medan hans läppar hittar min hals. Jag kan inte låta bli att le.
Sömnen är nu helt utslagen från min kropp och istället är Justins rörelser allt jag kan koncentrera mig på. Hans hand hittar min midja och han smeker den varma huden med sin tumme. Jag slår upp ögonen för att möta hans bruna och ett leende sprider sig över hans läppar. Vakna upp till synen av hans vackra ansikte är nog något jag aldrig kommer tröttna på. Jag kommer inte ens ihåg senaste gången jag sov i min egen säng.
Det har gått tre veckor sen Vegas, tre underbara veckor, men jag vet att det här bara är lugnet före stormen.
”God morgon, beautiful.” ler han och jag biter mig i läppen, för att sedan kasta täcket bredvid mig och klättra upp över honom, så att jag sitter grensle över honom. Med en hand placerad på mitt bakhuvud pressar han ner mitt huvud för att fånga mina läppar med sina. Hans läppar är lika mjuka mot mina som dem alltid är och fjärilarna exploderar som vilda elefanter i min mage. Fuck that, ett helt zoo har bosatt sig i min mage. Med hjälp av hans läppar särar han på mina och det tar inte lång tid innan jag kan känna hans tunga dansa med min.
Ett grumlande ljud kan höras från min mage och på grund av mitt fnitter som följer tätt därefter måste vi avbryta den heta kyssen.
”Jag antar att vi måste få i dig något att äta.” flinar han och innan jag vet ordet av är jag kastad över hans axel på väg nerför trappan.
En störtskur av fnitter lämnar mina läppar, ”Justin!” tjuter jag medan han fortsätter ner för trappan. Jag kan inte låta bli att sprattla med fötterna i luften för att komma ner.
”Hey sluta med det där, du kommer sparka mig i ansiktet.” Justin smiskar till mig på rumpan och jag tjuter.
”Släpp ner mig”, protesterar jag. Jag hinner inte säga mycket mer innan jag sitter på bänken med benen dinglandes. ”Det där var inte roligt.” Jag korsar armarna över bröstet och putar med underläppen i ett försök att vara sur på honom, men det pojkaktiga leende på hans läppar som visar hans smilgropar får mitt hjärta att göra volter och jag kan inte hålla tillbaka leendet.
Det gav mig i alla fall en fin utsikt av hans rumpa, så låt gå för det då.
Bredvid mig, på bänken, får jag syn på en tallrik med gräddade pannkakor och min mage ger ifrån sig ett ännu kraftigare grumlande.
”Vem har gjort pannkakor?” kan jag inte låta bli att fråga av ren nyfikenhet och tar en utan att varken värma den eller ta något på.
”Jaaaaaag!” Joelle studsar in i köket som sitt vanliga morgonglada jag, man nu kan kalla det morgon, då klockan är över tolv. Dock tror jag inte att det finns en enda stund på dygnet då hon inte är glad.
Jag hoppar ner från bänken och bestämmer mig för att ta den lata vägen och stoppa in i hela tallriken med pannkakor i mikron. När den piper och meddelar att mina kära pannkakor är varma har jag placerat både grädde och sylt på köksön, redo för frukost.

”Vart ska vi?” frågar jag förvirrat, men Justin fortsätter bara tyst nerför trappan som leder till källaren med min hand i sin. Han ska tydligen visa mig något, och jag har ingen aning om vad. Nyfikenheten kryper i mig som termiter och jag kan knappt hålla mig längre.
När vi kommit fram till en svar dörr av metall stannar han och gör en snurr för att stå öga mot öga mot mig. Ett flin leker på hans läppar och jag hoppar nästan av iver av det som finns bakom dörren. ”Redo?” Jag nickar. ”Säkert?” retas han och jag måste motstå impulsen av att rycka upp dörren själv för att inte förstöra överraskningen. Istället ser jag bara på dörren i hopp om att den ska öppna sig själv så att jag slipper den här tortyren.
Justin sluter handen kring stålhandtaget och sedan är dörren öppen. Jag gapar.
Framför mig avslöjas ett helt rum där väggarna är fyllda med vapen, redo att användas.
Justin kliver in i rummet men jag är alldeles för fascinerad för att kunna röra på mig.
”Vi fyllde på det igår.” upplyser han mig om och jag vaknar upp tillräckligt mycket ur min chockade trans för att ta ett steg in i rummet efter honom.
Justin tar upp en pistol från bänken som följer längs resten av väggen och en rynka bildas mellan mina ögonbryn. Jag känner igen den.
Utan att själv kunna styra det tar jag ett steg närmare Justin för att kunna granska pistolen bättre.
”Beretta 92.” andas jag och tar pistolen ur hans hand. Den ser ut som en exakt kopia av den jag höll när jag endast var femton. Den Joseph lade i mina händer.
Han ler, nästan stolt.  ”Hur visste du det?”
Jag vrider och vänder på den i min hand innan jag tittar upp på honom. ”Jag använde en sån här när jag var femton.” är allt jag avslöjar innan jag lägger tillbaka den i hans handflata. Mina ben rör automatiskt på sig under mig och jag lyfter handen för att stryka längs dem olika sorters pistoler som prydligt är upphängda längs väggen.
Justin står kvar i mitten av rummet medan jag undersöker vapnena. Jag måste erkänna, det är häftigt.
Jag gör en tvär snurr när det slår mig vad han bett mig om tidigare. ”Hur förklarar det här”, jag gestikulerar med händerna för att visa att jag menar rummet, ”det här?” jag visar med händerna längs min kropp som är klädd med träningskläder, då han bett mig om det.
Han styr stegen mot en dörr vid bortre väggen som jag tidigare inte sett och med ett leende knuffar han upp den. Sedan tar han ett steg in i rummet på andra sidan väggen. Nyfiket följer jag efter för att ta reda på vad som döljer sig där. Jag stannar i dörröppningen, och jag behöver inte blick in i rummet mer än en gång innan jag förstår. Ett gym.
Längs ena väggen av rummet finns ett gäng vikter uppradade, medan det i mitten av rummet hänger en boxningssäck. Det är inte särskilt välutrustat men jag vet att det räcker gott och väl åt dem som bor i huset aka Tigers.  Ett par boxningshandskar ligger i hörnet, och Justin går dit för att ta upp dem i sina händer.  Han kastar dem till mig och jag fångar dem enkelt.
”Du ska träna.” jag ser ner på de röda handskarna i min hand och sedan upp på honom.
”Varför?” bestämmer jag mig för att testa honom.
Han drar en hand genom sitt hår och ställer sig framför mig med ett utmanande flin på läpparna. ”För att jag säger det.” Han smeker bort mitt hår som är uppsatt i en tofs från min hals för att pressa läpparna där och jag ryser när han sakta lämnar ett blött spår efter sig. ”Dessutom för att du är jävligt sexig när du gör det.” Hans läppar försvinner från min hals och istället tar han mina händer för att hjälpa mig få på handskarna. En sexig rynka bildas mellan hans ögonbryn när han knäpper på mig dem och jag biter mig i läppen.
Så fort dem sitter bra på mina händer drar han mig bort från boxningssäcken för att sedan ställa sig en bit ifrån.
Jag höjer ena ögonbrynet. ”Tänker du bara stå där?”
Hans kända flin klistras över hans läppar. ”Yep.”
Jag bara skakar på huvudet innan jag stänger honom ute, en sak som faktiskt är möjlig när han står en bit ifrån, och sedan träffar boxningshandskarna säcken framför mig. Det tar inte lång tid innan jag är som i en trans, helt inne i det gör.
Det är inte förrän jag känner Justins närvaro bakom mig som jag slutar med andan i halsen.
Hans andetag träffar min nacke och hans händer hittar min midja. ”Såhär.” hans röst är lika låg som en viskning och ändå har den kraften att sända alla mina nervtrådar över kanten. Plötsligt känns det väldigt svårt att hitta andetag i hans närhet och mitt hjärta börjar slå dubbla slag i mitt bröst.
Försiktigt men samtidigt bestämt vrider han min överkropp så att jag står i en helt annan vinkel. ”Försök nu.” Han backar och genast saknar jag hans kroppsvärme.
Fokus. Jag sluter ögonen, tar ett djupt andetag, öppnar ögonen och sedan tänker jag inte alls när jag slår ett slag mot den svarta boxningssäcken framför mig.
Positionen jag står i nu ger mig betydligt mycket bättre kraft och jag träffar bättre än jag gjort förut. Flera slag senare kan jag känna tröttheten jaga ifatt mig men jag vägrar sluta. Jag är så inne i mina slag att jag inte märker att Justin har försvunnit förrän jag hör ett klickande ljud jag känner igen mycket väl. Något kallt träffar min hud och jag står som fastfrusen innan mina reflexer kickar in.  Jag sluter mina fingrar kring hans arm och i en rörelse vrider jag om hans arm på ett smärtsamt sätt innan jag vrider pistolen ur hans fingrar och placerar den under hans haka istället. Ett flin målar upp sig på hans läppar och han griper tag i min arm för sänka min hand.
”Imponerande babe.” han slickar sig om läpparna och lirkar loss pistolen från mitt grepp. ”det förtjänar nästan en kyss."

Vet inte om jag är nöjd med kapitlet, men sommaren är snart här, det här är den bästa måndagen på länge, Julia och Romina är typ världens underbaraste människor (Erika från Jbiebz också), jag har choklad och Jaddison är bara för söta, så min lycka är uppe på toppen och därför bestämmer jag mig för att jag är nöjd med det här kapitlet. Hoppas ni också har en underbar måndag precis som jag❤