44 - A MOMENT THIS PERFECT

 

“Du måste sluta med det där. Kom igen”, han nickar mot en stig in i skogen och försvinner sedan iväg. Jag rynkar på ögonbrynen men följer ändå efter.
Fem minuter senare är jag på väg att fråga vart vi är på väg trots att jag vet att det är meningslöst, men precis då kommer vi fram till en glänta, där solen silar in genom träden. Mitt på ängen är en filt utbredd medan en picknickkorg är placerad på den. Höstlöven rasslar i vinden och trots att det är höst är det varmt.
Jag gapar ännu en gång, helt tagen på sängen. “Du är galen.” skakar jag på huvudet och han ler, ett leende som får fjärilarna att fladdra i min mage. Glöm det, ett helt zoo har tagit plats i min mage.
Med en hand mot min kind viskar han, “I dig, ja.” och därefter är hans läppar mot mina, så mjuka och underbara. Det sänder stötar genom hela min kropp och får mig att glömma bort världen runt omkring oss. De enda som existerar just nu är vi. Inget annat spelar någon roll.
“Är det här en dejt?” Min blick far frågandes mot Justin som skruvar en lock av mitt hår runt sitt finger. Jag ler åt gesten.
“Om du vill.” svarar han enkelt.
Jag lutar huvudet på sned för att det ska se ut som om jag tänker, innan jag säger, “Det är en dejt.”
Jag har ingen aning om hur länge vi har legat här, mitt på ängen, men jag älskar varenda minut utav det.
“Vill du ha jordgubbar?” mumlar Justin strax ovanför mitt öra och jag nickar sakta. För en stund sen åt vi baguetter, som Joelle varit så snäll och förberett åt oss. Justin har även avslöjat att det var Dwayne som placerade ut picknickfilten. Justin håller en jordgubbe precis framför min mun och jag slickar mig om läpparna innan jag tar en tugga.
“Jag visste inte att du kunde vara romantisk.” ler jag och tar en till tugga utav jordgubben Justin matar mig. Han ler kärleksfullt och äter upp den resterande delen av jordgubben.
“Inte jag heller.” erkänner han och jag lutar huvudet bakåt för att släppa ut ett högt skratt. Vinden smeker mina bara armar men trots det fryser jag inte. “Jag älskar ditt skratt.”
En fnysning smiter från mina läppar. “Det är förskräckligt.”
­“Jag tycker det är gulligt.” Jag himlar med ögonen och tar en till jordgubbe ur förpackningen.
 
It's hideous.

Djuren i min mage har inte lämnat på hela dagen, så det känns som om det är kaos där just nu. Justin ser in i mina ögon en lång stund och öppnar munnen för att säga något, men stänger den sedan. En rynka bildas mellan mina ögonbryn, men han tittar avvaktandes bort.
“Justin...” mumlar jag och flätar ihop våra händer. Han vänder tillbaka blicken samtidigt som ett leende sakta tar plats på hans läppar.
“Fryser du?” viskar han mjukt, medan fåglarna kvittrar runt om oss. Hade det inte varit för dem orangea löven och den svala luften hade man kunnat tro att det är vår. Jag skakar på huvudet och leker med hans fingrar. Tystnaden som sedan fyller ut stunden är fridfull och mysig.
“Var du rädd?” frågar Justin efter en stund och spräcker den behagliga tystnaden.
Jag glimtar undrandes upp på Justin, utan att veta vad han menar. “När då?”
Han slickar sig om läpparna, “När du lämnade ditt gamla liv bakom dig och kom hit.”
Först är jag på väg att skaka på huvudet, för rädd var jag inte, men jag ångrar mig och tänker efter istället. Jag var inte rädd att lämna det bakom mig. Det var skrämmande, visst, men det var även spännande. Spännande att komma till en ny stad, spännande att träffa nya människor, spännande att göra något nytt. Men de spännande överträffade inte smärtan att lämna mor och Jase, som jag fortfarande saknar om jag tänker på dem. Ärret av att lämna dem kommer alltid finnas, men jag vet att det är bättre med endast det ärret, istället för de jag skulle ha haft om jag stannade kvar.
“Nej.” svarar jag tillslut. “Jag var inte rädd. Det var skrämmande men på samma gång var det spännande.”
Justin nickar, och sedan pryds hans läppar av ett leende. “Jag är glad att du kom hit, eftersom att det ledde till att jag träffade dig.” Hur cheesy det än låter kan jag inte stoppa leendet. Justin ser på mig en stund innan han placerar en hand på min kind och sakta smeker den med sin tumme. “Jag älskar dig Maddison.”
Min andning stannar upp tillsammans med resten av världen och jag spärrar upp ögonen i misstro. Hörde jag fel? Det är inte förrän världen börjar fungera igen som jag inser att han faktiskt sa det och att det inte var något jag hörde. Leendet som tar plats på mina läppar är större än någonsin förr medan lyckan är oslagbar.
Mina läppar hittar snabbt Justins, för en kyss säger mer än tusen ord. Kyssen är intensiv och fylld med lust och kärlek och alla möjliga känslor medan det känns som om det flyger gnistor om oss. Justin placerar sig ovanför mig, med händerna på vardera sida av mitt huvud medan han fortsätter kyssa mig med samma kraft och intensitet.
Just som han börjar placera en rad kyssar längs min hals känner jag första regndroppen. Justin måste också ha känt det eftersom att han slutar och ser upp på himlen där istället gråa moln nu täcker den vanligtvis klarblåa himlen. Det tar inte lång stund innan flera droppar kolliderar med min hud.
Justin reser sig upp med en suck och sträcker ut ena handen för att hjälpa mig upp på fötter. Tacksamt tar jag den och häver mig upp fötter. Justin börjar leda mig därifrån, ut mot skogen. Jag rynkar pannan. “Måste vi inte samla ihop sakerna och ta de med oss?”
”Nej”, svarar Justin och ser på mig med ett flin. Sakta går det upp för mig vad han menar. Jag kan inte låta bli att flina tillbaka.
 

Justin och jag är så gott som dyblöta när vi kommer tillbaka till huset, ända in till underkläderna. Kläderna sitter som slickade mot min kropp och jag vill få av dem så snabbt som möjligt. Motorcyklarna står parkerade i garaget, på samma ställe som förut.
Jag huttrar till och drar av mig jackan innan jag böjer mig ner för att snöra av mig skorna. Strumporna åker av sekunden därefter.
”Kom igen”, Justin tar min hand i sin och leder mig uppför trappan, vilket lämnar ett spår utav vatten efter oss. Huset är tyst och tomt, vilket får mig att undra vart de andra är.
”Vart är det andra?” kan jag inte hindra mig själv från att fråga.
Justin knuffar upp dörren till sitt rum och drar med mig in. ”At Bullets.” är allt han svarar innan hans läppar är mot mina och mina händer i hans hår. Plötsligt känner jag ett desperat behov av att vara hud mot hud, utan några kläder överhuvudtaget i vägen. Mina händer hittar hans bröstkorg medan han särar på mina läppar med hjälp av sina och sedan hittar våra tungor varandra. Varenda nervtråd i min kropp sänder ut stötar och huden där Justin rör vid brinner. Han särar på våra läppar i två sekunder för att dra av sig sin svarta tröja innan han återförenar dem.
Trots att han nyss haft på sig en dyblöt tröja är han varm, eller snarar kokhet. För en stund tror jag att han har feber, men jag skjuter genast bort den tanken.
Mina händer vandrar långsamt över hans bröstkorg samtidigt som han kysser min hals och sakta fumlar med kanten på min tröja. I en sekund stannar han upp och tittar mig djupt i ögonen för att få en bekräftelse att det är okej för honom att ta av mig tröjan.
”Det är okej.” andas jag mot hans läppar och lyfter armarna över huvudet. Förföriskt sakta drar han bort det blöta plagget från min överkropp. Tillsammans med hans tröja hamnar den i en blöt hög på golvet. Hans läppar hittar min hals, min käke, mina axlar och sedan till mina läppar igen, medan hans händer finner min jeansknapp. Det tar bara några sekunder innan byxorna ligger i en hög runt mina fötter och jag kliver ur dem.
Justin kupar min nacke och sammanlänkar våra läppar och jag finner mig själv i att kyssa honom tillbaka i en röra av passion, lust och kärlek. Hjärtat bankar så hårt innanför min bröstkorg att jag tror att det ska hoppa ut. Justins fingrar letar sig till min behå och jag märker att han tvekar, men jag endast fortsätter kyssa honom i ett tyst sätt att säga att det är okej. Det är faktiskt mer än okej. När den är uppknäppt drar han löst med sina fingrar över mina armar och min behå faller till golvet. Sedan styr han mig sakta mot sängen, fortfarande med läpparna mot mina. Min rygg träffar den mjuka madrassen och Justin klättrar över mig. Luften runt omkring oss är intensiv och fylld utav laddad kärlek och begär. Ingen skulle kunna ta den här stunden ifrån oss.
Mina händer tar sig till Justins byxor, som fortfarande sitter på och är i vägen, och jag knäpper upp dem, desperat efter att få bort dem. Desperat att få bort varenda tråd emellan oss. Då byxorna når ner till hans knän sparkar han av sig dem och de ansluter sig till högen på golvet. Det enda som är i vägen nu är hans kalsonger och mina trosor.
Inga ord sägs, men det behövs inte då våra ögon och kroppar talar för sig själva. Vid det här laget dunkar min nederdel i behov. I behov efter honom.  
Hans läppar rör sig mjukt över min hud, från min hals till mina axlar, mellan mina bröst, över min mage och upp igen. Lätta stön lämnar mina läppar utan att jag kan stoppa det.
Justin ler, ett leende som är fyllt utav kärlek.
Spetstrosorna blir endast ett minne blott efter att de åkt av min kropp och jag skruvar nästan på mig när Justin placerar två fingrar vid min öppning.
”Justin…” viskar jag och sluter ögonen.
”Jag vet baby.” mumlar han tillbaka och sedan kommer ögonblicket jag längtat efter. Med ögonen fastlåsta i mina tränger han sakta in i mig, och mina läppar hittar hans och mina händer hans hår medan en obeskrivlig känsla skjuter genom mig. Han kysser mina sårade handleder, och varenda blåmärke han hittar på min hud medan han stöter in i mig.  
Tiden är stilla runt omkring oss och tystnaden har lagt sig som ett täcke. Men det är perfekt.
Sakta byggs orgasmen upp inom mig, medan Justin stöter in i mig, hårt och mjukt på samma gång, hela tiden med kärlek i blicken. Min mage knyts ihop, och jag är nästan redo att hoppa över kanten på klippan, nästan där. När jag äntligen är över kanten känns det i hela kroppen, som vågor av njutning som pulserar genom hela mig. Justin, som även han är över kanten, drar sig ur mig och lägger sig bredvid mig medan han drar armarna om min nakna kropp. Jag slappnar av i hans famn och lutar huvudet mot hans bröst, lyssnades på hans hjärtslag.
"Justin”, inser jag sedan en sak. “Jag älskar dig mer.”


Tusen tack till Marielle som har varit så snäll och hjälpt mig med detta kapitel. Alla som inte redan gör det måste gå in på hennes blogg och läsa, för hon är verkligen The Queen. Jag tror dock inte ni har missat hennes blogg. firststeptwoforever, där hon skriver The Night, en novell som är helt perfekt och skriven av drottningen själv, som sagt. Har ni nu missat den, klicka HÄR och gå in och läs, läs och läs. Och glöm inte kommentera, för hon förtjänar alla kommentarer i hela världen. Återigen, tack finaste, sötaste, underbaraste Marielle för hjälpen. Det här skulle blivit en katastrof utan dig♥


Comments
Emelie säger:

grymt bra ! :)

Postat: - URL/Blogg: http://emelajzaan.blogg.se



Sofie säger:

Herregud vet du hur bra du är? 😍

Svar: Ååååh, alltså du😍
None None

Postat: - URL/Blogg: http://biebsdrew.blogg.se



Emmy säger:

Skulle du vara intreserad av att göra ett länkbyte med mig? :) kram

Svar: Absolut kära du, det kan vi göra. Gör det så snart som möjligt :) Kram❤
None None

Postat: - URL/Blogg: http://justindrewnovell.blogg.se



Emmy säger:

Vad glad jag blir, kan vi fixa det i morgon då jag har varit borta det senaste dagarna! <3 kram

Svar: Absolut :)
None None

Postat: - URL/Blogg: http://justindrewnovell.blogg.se



Emmy säger:

Hejsan jag har fixat länkbytet nu! :) så du vet! :)

Svar: Tänkte fixa det nu :)❤
None None

Postat: - URL/Blogg: http://justindrewnovell.blogg.se




Vad heter du?:

Din mail adress: (publiceras ej)

Din URL/Blogg:

Din kommentar:




Trackback